Visste du att man egentligen inte säger dalkulla utan bara kulla? En kulla är per definition en kulla från Dalarna. Vissa säger faktiskt att om man säger ”dalkulla” är ungefär som att säga dal-dalkulla. Hur som helst, Dalarna kanske är ett av de landskap som hållit hårdast i traditionen med kullor och masar i folkdräkt. Även idag är det väldigt vanligt att kullorna klär sig i den traditionella dräkten vid högtider såsom bröllop, dop, begravningar och andra tillställningar. I Dalarna är man helt enkelt mycket stolta över sin kultur och sina kullor.

Symbol för Dalarna

Tillsammans med dalahästar, leksandsbröd, kyrkbåtar och folkmusik har kullan iklädd dräkt blivit lite av en symbol för Dalarna. Den karaktäristiska dräkten med svart kjol och snörliv är lätt att känna igen bland andra dräkter. Dock verkar det inte bara vara dräkten som definierar en dalkulla. Anders Zorn och dalkullorna är ett välkänt begrepp. På hans tavlor avbildades både kullor iklädda dräkt och utan. Men om vi talar om dräkten för en stund: En kvinnlig folkdräkt från Dalarna består nämligen av en mängd delar. När kullan går på en begravning har hon inte samma typ av dräkt som när hon går på en festligare tillställning. Oftast är det förkläde, sjal och huvudbonad som förändras efter tillfälle men ibland byts även snörlivet ut. Huvudbonaden i sig är även den intressant. Den signalerar till exempel om man är gift eller ogift. Gifta kvinnor har oftast håret helt täckt medan ogifta kan låta håret synas.

Kullor i rampljuset

Ibland får dalkullan tillsammans med dalmasen inta en mer framträdande roll. Ett exempel på det är under den stora skidtävlingen Vasaloppet. Då utser man en kranskulla och kransmas för att dela ut kransen vid målgång till den vinnande skidåkaren. Det brukar vara så att kranskullan delar ut pris till den manlige vinnaren och kransmasen trär på den kvinnliga vinnaren kransen. År 1988 blev dock kranspåtagandet lite av ett problem för kranskullan Karin Värnlund. Det föll sig så att två vinnare skidade sig över Vasaloppets mållinje precis samtidigt. Det hela slutade med att de två vinnarna, bröderna Anders och Örjan Blomquist tog kranskullan på axlarna och bar henne i mål för att lösa situationen. Kranskullor och kransmasar är dock inte exklusivt för Vasaloppet. Även andra tävlingar så som Lidingöloppet och Vansbrosimmningen använder sig av denna prisutdelarmodell. Viktigt att notera är att man inte behöver vara just dalkulla för att bli kranskulla. Alla landskap kan bidra med kranskullor.